Häromdagen var första dagen som jag var med i ett möte med klassen i KP3, den tredje terminen på min förra skola som erbjuder elever möjligheten att göra ett eget projekt under en termin: för några av oss i min förra klass innebär det ett försök att använda oss av vår slutproduktion, stöpa om den i ny form och turnera runt bland Stockholms skolor för att öppna ögonen för och ifrågasätta "Fröken-Duktig"-syndromet som härjar fritt i vårt samhälle. Om krav från både sig själv och omgivningen, samhället, och den prestationsångest som följer. Om vad som är viktigt och vad som man bör prioritera för att hålla en hel livstid och inte äta upp eller tappa bort sig själv på vägen. Ett viktigt och engagernade budskap. Vår utmaning blir att ta det hela i mål. Läs mer och följ projektet här.
Eftermiddagen gick delar av klassen på Nationalmuseum för att betrakta och lära sig om ljusteknik i 1600-talets tavlor. Intressant! Sen var jag tvungen att fara till Kista för att en gång för alla skaka liv i min IPhone som alltså snart ska vara igång. Många timmar och kronor senare.
Kvällen tillbringades på vackra biograf Saga där jag och tre guldkorn tillsammans såg den korta men fina filmen "I Rymden finns inga känslor". Jag har egentligen,av någon anledning, lite svårt för svensk film men denna rekommenderas! Bill Skarsgård gör en fin roll, och inte minst Cecilia Forss som inspirerade och överglänste många! Efteråt blev det nattfika och härligt prat på Café 60. Detta fantastiska fik med för stora fåtöljer och helt osannolik inredning. Fritt fram för fler nattöppna fik säger jag bara!
Bild från filmen.
Jag fick också en liten present som var så fin, så guld värd. Jag har verkligen fina vänner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar