Idag gick det ganska bra att gå upp med klockan tidigt för att ta sig till dagens rep med gänget - fastän hösten nu har övergått från "härlig höst" till höstrusk. Smekmånadsfasen är liksom över och november har börjat. Tur då att man har små ljusglimtar inplanerade som lyser upp i höstrusket.
Förutom rep och långlunch nere i skolans personalrum (!) har jag hunnit med ett par ärenden på vägen hem, samt inköp av diverse gott. Ett halvt kilo naturgodis närmare bestämt.
Jag fick en tankeställare från ett något oväntat håll häromdagen - om att det är ganska viktigt att varje dag ha som tradition att sitta i en soffa, titta ut genom ett fönster och prata lite med sig själv. Vad är viktigt, vad är jag tacksam för? Det är så mycket man tar för givet. Och det är så lätt att göra. Så sänd en tanke till det och dem som betyder mest för er, bara för att påminna sig själv och faktiskt uppskatta det man har.
Idag: en liten hommage till min fantastiska och underbara kusin K, som jag saknar mycket och tänker på! Nedan: en gammal bild från en släktträff från förr, rödlätta och mojsiga i solskenet. Those were the days.
<3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar